Idag var tjejerna tillbaka på dagis vilket alla tre verkar trivas med, det var inga problem att lämna någon av dom. För min de blev det massa måsten trots lite tid i min ensamhet känner jag att jag missade vissa saker. Hoppas på att få jobba i morgon för det här med att vara hemma är inte min sak. På måndag måste jag nog börja med att ha en dag hemma i min ensamhet för då börjar ett nytt kapitel i mitt liv. Så sjukt taggad och jag hoppas att det blir så bra som jag vill att det ska bli!
Jag och M har den här månaden en utmaning mot varandra, han ska göra sammanlagt 2000 armhävningar på februaris 28 dagar. För min del ska jag få ihop en timme i plankan vilket jag just nu får lida av att jag slarvat med. Jag ska dom här sista tre dagarna få ihop hela tio min/ dag. =) heja Linda fan att du är så jävla lat.
Vi har pratat en hel del om vart vi skulle vara om vi inte hade våra fina tjejer. Det kan ju bara bli helt sinnessjukt stort när man börjar tänka så. Tänk om jag och M inte valt att spela handboll hade vi då träffats? Om vi inte gått igenom jobbiga tider och fixat det kanske vi inte skulle haft Ebba.. Hade vi inte fått Ebba hade vi varit vi då? Att vi är trebarns föräldrar är ju mot alla odds, M ville verkligen inte ha mer en ett. Men att ett så klart beslut kan ändras bara för att man får ett plus på en sticka. Vi har aldrig haft tankar på att avbrutit någon av graviditeterna, men om vi hade gjort de hur hade vi varit då? Så helt sjukt stort och tanken på om man hade kunnat haft det bättre om något val varit annorlunda blir ALLTID i mitt fall NEJ!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar